Vattnets rörelse

Material:

• öppen behållare, till exempel en liten balja
• 2 elektroder (en liten bit värdelös metall som aluminiumfolie, en spik, etc. räcker)
• likströmsgenerator (eller ett 9 V-batteri)
• vatten
• koksalt (ca 10–100 g per liter)
• 3 sammanfogade magneter Q-40-20-05-N

Instruktion:

Häll vattnet i behållaren och lös upp saltet däri. Anslut elektroderna till den påslagna generatorn och sänk sedan ner dem i vattnet. De får inte vidröra varandra, eftersom det kan orsaka en kortslutning. Nu bör en gas som luktar klor frigöras. För nu magneten närmare elektroderna och observera vad som händer (du kan placera magneten i olika positioner och se vilka förändringar detta medför).

Observation/tolkning:

Vattnet börjar röra på sig. Detta orsakas av tätheten hos Laplace-kraften, som utgörs av vektorprodukten av strömtätheten i det ledande saltvattnet (proportionell mot intensiteten) och magnetfältet.

Om man nu ändrar magnetens polaritet "flyter" vattnet åt andra hållet. Om magnetfältet inte längre är vinkelrätt mot strömmen upphör vattnets rörelse. Man kan också konstatera att vattnets flödeshastighet ökar när spänningen höjs (och därmed intensiteten enligt Ohms lag U=R*I). Samma effekt uppnås om man för magneten närmare elektroderna.

Observera: Vissa metaller kan oxidera på grund av elektrolys och därmed snabbt förorena vattnet. Därför bör varken magneter eller elektroder lämnas i vattnet under längre tid, så att deras yta inte skadas. Enligt denna princip (magnetohydrodynamik) fungerar Yamato-1, en prototyp av ett fartyg som utvecklats i Japan. Istället för magneter användes här supraledande spolar.

Vill du ha full koll på magnetism? Upptäck nu vårt Magnetism-glossarium.