Vik- och limhjälp

Hur små magneter möjliggör konstruktionen av komplexa geometriska pappersfigurer

Bidrag från: J.B., München, Tyskland

Online sedan: 2009-02-16

en ikosaeder

När man försöker vika ihåliga kroppar av papper/kartong (eller något annat lättbearbetat material) stöter man (åtminstone vid slutna kroppar) förr eller senare på ett problem: De återstående limflikarna går helt enkelt inte längre att fästa snyggt. De två delar som ska limmas ihop kan inte längre tryckas samman med fingrarna från båda sidor. Den ena sidan befinner sig ju inuti kroppen.

Om det bara handlar om enkla former (till exempel en kub), går det oft att på något sätt få till de sista falsarna ändå. Vid mer komplexa och särskilt små kroppar (som den komplicerade rombiska kuboktaedern i den skyddande pappkuben) blir det dock betydligt svårare.

Som vanligt är det naturligtvis supermagneterna (Q-05-04-01-G, S-03-01-N eller andra) som löser problemet: Huvudsaken är att de är små, har relativt stora magnetiserade ytor och är billiga :-).

Placera helt enkelt en av de små magneterna genom den återstående öppningen i kroppen vid den så kallade "kritiska punkten" där man inte längre kan fästa de sista limflikarna ordentligt. Fäst de aktuella ställena med lim och stäng kroppen.

Dra sedan en andra magnet (eller ett ferromagnetiskt föremål, till exempel en kulspetspenna) som motsvarighet från utsidan över limstället fram och tillbaka. Magneterna trycker från insidan mot limfliken och säkerställer god vidhäftning.

Tyvärr kan man inte se magneten inuti hålkroppen, men i den här videon kan man se att den dras till av kulspetspennan.

Fördel: Även mycket komplexa former kan limmas ordentligt hela vägen till slutet och en färdig figur kan till exempel fästas på kylskåpet.

Nackdel: Magneten förblir i den mödosamt skapade figuren tills den förstörs (å andra sidan ökar det förstås dess värde avsevärt...)

För pappkartongen (skyddshölje för rombisk kuboktaeder) var dessutom kubmagneter W-05-G mycket användbara: De höll fast limställena som små skruvtvingar. Det är praktiskt eftersom den styvare kartongen inte gärna böjer sig och har en tendens att spricka upp igen vid limfogar som ännu inte har torkat helt.