Projektorduk med flexibel maskering

Att titta på film hemma blir ännu roligare med en projektorduk

Bidrag från: Markus Wilczek, Münster, Tyskland

Online sedan: 2008-11-20

Denna hemmabyggda projektorduk hänger i min studentlägenhet, där jag ibland njuter av en film. Det speciella är den svarta ramen: För att skapa biokänsla hemma är det viktigt att duken har en passande svart ram (så kallad maskering). På så sätt förstärks den upplevda kontrasten. Tack vare en lösning med magneter kan brädorna upptill och nedtill på duken enkelt justeras i höjdled.

Bygg din egen ram och duk

Ramen till projektorduken kommer från en butik som är specialiserad på konstnärer ("Classic 45" hos företaget Boesner) och behövde bara sättas ihop.

Därefter klädde jag först ramen med ett svart tyg (scenmolton) och sedan med själva duktyget ("operafolie", båda tygerna finns hos företaget Gerriets). För detta behövde vi vara två personer för att dra tyget riktigt sträckt runt ramen och hålla det på plats. På så sätt kunde jag häfta fast tyget bit för bit.

Av båda tygerna behöver man lite mer än den synliga ytan, så till min projektorduk på 1,9 m x 1,1 m behövs alltså minst 2 m x 1,2 m.

På den vita dukväven har en kant med svart velourfolie tejpats på både vänster och höger sida.

Sidobegränsning

På kortsidorna av duken har jag tejpat en cirka 5 cm bred kant med d-c-fix velourfolie (finns som rulle, 45 cm x 1 m, i hobbybutiker och byggvaruhus). Detta är viktigt för att bilden ska få en tydlig sidobegränsning. De gröna markeringarna förklaras nedan.

Baksidan av filmduken med fastklistrad perforerad plåt

Skapa maskering

Sedan har jag på baksidan av filmduken, på 6 ställen mellan ramen och duktyget (markerat med grönt på bilden ovan), limmat fast perforerade plåtar.

Dessa plåtar kallas även hålplattor och används normalt för att skruva ihop trälister. Mina exemplar har måtten 6 cm x 20 cm x 1,5 mm (av galvaniserad stålplåt) och är inköpta i bygghandeln.

Maskeringsbrädorna är tillverkade av poppelfanér med måtten 1,9 m x 0,2 m x 6 mm. Jag lade brädorna bredvid varandra och limmade sedan fast 3 skivmagneter 20 x 2 mm vardera på den inre kanten upptill och nedtill på brädorna. Till detta använde jag den utmärkta UHU-limmet.

Dessutom har jag fäst en magnet på mitten av långsidans insida på varje bräda. På så sätt skapades två symmetriska, men inte identiska brädor med sju skivmagneter vardera.

Observera: Om du tycker att den asymmetriska fördelningen av magneterna är för krånglig, kan du helt enkelt limma fast en magnet i varje hörn och en i mitten av långsidorna, alltså totalt 6 magneter per bräda.

Därefter låter du pysslet torka över natten.

Dessa brädor kan nu flyttas upp och ner. Men maskeringen är naturligtvis ännu inte klar!

Avslutningsvis har jag även klätt brädorna med svart d-c-fix-velourfolie (det går åt cirka två rullar).

Brädorna sitter stadigt fast på duken tack vare dragningen mellan magneterna och plåtarna på baksidan.

På så sätt har jag på ungefär två timmars arbetstid (plus torkning över natten) tillverkat en flexibel maskering.

Showtime!

Nu kan jag enkelt justera maskeringen på projektorduken så att den passar perfekt till varje film!

De två bilderna nedan visar de två mest använda inställningarna för biofilmer (16:9 och 21:9).

Projektorduk för filmer i formatet 16:9

Projektorduk för filmer i formatet 21:9

Kostnader

Några ytterligare anmärkningar angående kostnaderna för detta projekt:

Ramen kostar cirka 16 euro, och molton- samt duktyget är med 70 euro det dyraste i projektet. Därtill tillkommer ungefär 8 euro för maskeringsbrädorna, 15 euro för d-c-fix-folien samt cirka 10 euro för hålplattorna och häftklamrarna. Kostnaden för magneterna är försumbar.

Totalt hamnar man alltså på strax över 100 euro. Kvalitetsmässigt skiljer sig min egentillverkade projektorduk dock knappt från köpta dukar som kan kosta upp till 1 000 euro. De få företag som tillverkar projektionsdukar tar mycket bra betalt för sitt arbete. Att bygga en egen duk för hemmabion lönar sig därför definitivt!