Vad är skillnaden mellan förbindelsen magnet-magnet och magnet-järn?
Magneter och järn drar till sig varandra, men de kan inte stöta bort varandra.
Vid full kontakt är attraktionen mellan magnet och järn lika stark som attraktionen mellan två identiska magneter.
När avståndet ökar blir dock attraktionen mellan magnet och järn betydligt svagare än attraktionen mellan två magneter.
Detta beror på järnets lägre remanens.
Innehållsförteckning
Skillnad vid avstötning
En permanentmagnet och en järnplatta drar till sig varandra.
Det förekommer dock ingen avstötning, som kan uppstå mellan två permanentmagneter (se även FAQ om attraktion och avstötning).
Skillnad i attraktion
Dragningskraften mellan en råmagnet och en järnplatta är vid full kontakt lika stor som dragningen mellan två råmagneter.
Dock avtar dragningen med ökande avstånd snabbare än dragningen mellan två råmagneter (se diagram).
Detta påstående kan ni även verifiera med vårt häftkraftsverktyg.
Observera: Dessa påståenden gäller för råmagneter.
För gripmagneter är dragningen mot järn starkare än mot en annan råmagnet (se FAQ om gripmagneter).
Exempel med skivmagnet S-12-06-N
x-axel: Avstånd
y-axel: Häftkraft
y-axel: Häftkraft
rosa: Dragning magnet-magnet
blå: Dragning magnet-järn
blå: Dragning magnet-järn
Förklaring av detta fenomen
vänster: ferromagnetiskt material
höger: elementarmagnet
höger: elementarmagnet
Ferromagnetiska material (järn, kobolt, nickel) innehåller mikroskopiskt små permanentmagneter (elementarmagneter).
Dessa elementarmagneter kan rotera individuellt och kan i varierande grad orienteras av yttre magnetfält.
Materialet blir därigenom magnetiserat.
vänster: permanentmagnet
höger: ferromagnetiskt material
höger: ferromagnetiskt material
Förklaring av remanens
Även en supermagnet innehåller elementära magneter. Vid tillverkningen av en permanentmagnet orienteras dessa med hjälp av ett mycket starkt fält som genereras av en elektromagnet. När detta yttre magnetfält sedan stängs av, behåller permanentmagneten denna orientering mer eller mindre (detta kallas remanens: remanere = att bli kvar). En permanentmagnet kan i sin tur orientera de elementära magneterna i andra ferromagnetiska materialbitar, det vill säga magnetisera dem. Detta sker vid full kontakt mellan magnet och järn: Magneten överför sin magnetisering till järnet och järnet beter sig därmed själv som en magnet.Skillnader i remanens
Elementarmagneternas inriktning förblir dock inte permanent i alla ferromagnetiska material. Beroende på materialets inre egenskaper kvarstår mycket, lite eller praktiskt taget ingen magnetisering efter att det yttre magnetfältet har tagits bort.I ett stycke höggradigt rent järn, till exempel, upplöses ordningen hos elementarmagneterna nästan helt när det yttre fältet tas bort.
I en vanlig järnplåt bevaras inriktningen något bättre, men den är ändå betydligt svagare än i en supermagnet.
